''Do you remember when you and I played a trick on Gemma?'' skrattade Harry fram. Vi hade skrattat hela vägen och jag kände på mig att mamma och Adam blev allt mer irriterade. Men jag kunde egentligen inte bry mig mindre.

''Ofcourse I do! How could I forget that? She got so pissed'' fnissade jag. Harry nickade instämmande. ''I think she yelled at us for like, an hour'' fortsatte jag.

''And we couldn't stop laughing, because she looked so funny'' avslutade Harry. Jag nickade och log ett brett leende. För en liten stund kunde jag inte slita blicken från hans ögon. När han märkte det vände jag generat på huvudet och blicken fortsatte ut genom fönstret. Ur ögonvrån kunde jag se hur Harry flinade. Helt random brast han ut i skratt, konstiga Hazza.

''Oh, stop it curly!'' sa Adam strängt till Harry. Bakom det förvånade uttrycket kunde jag se hur Harry flinade. Som om han smittat mig brast jag också ut i skratt. Det glädje mig att Adam blev irriterad. Kalla mig elak om ni vill. Jag tycker bara helt enkelt inte om Adam. That's it.

''Okej, nu räcker det. Erin, du borde veta bättre. Uppför dig'' sa Adam till mig. Under åren hade jag lärt mig flytande svenska och hade ett perfekt uttal. Det lät till och med bra när jag sa å, ä eller ö.

''Jaja'' sa jag irriterad. Adam gav mig en nöjd blick. ''Happykiller'' mumlade jag ohörbart. Adam snappade upp något, men tur som uppfattade han inte vad jag sa. Om han gjorde det skulle nog han få ett utbrott. Jag log åt tanken.

Smidigt fiskade jag upp min mobil och satte på en låt. Snabbt satte jag in hörlurarna sa att jag inte skulle få en utskällning. Jag var inte rädd för Adam, men jag hade ingen lust att reta upp mamma. Harry gav mig en snabb blick.

''What are you listening to?'' viskade han.

''It's you, it's you, it's all for you'' sjöng jag tyst.

''Everything I do'' sjöng Harry. Vi kollade på varandra ett långt tag. Han lutade sig närmre mot mig. Jag kunde höra hans andetag. Jag kunde inte slita blicken från honom. Snabbt flytade han sig bak igen.

''I like Lana'' sa han skakigt.

''Me too'' sa jag lungt och räckte honom ena hörluren.

 

Jag vaknade av att någon mjukt upprepade mitt namn. Jag vaknade till och möttes av ett par smaragdgröna ögon. Jag hade somnat på Harrys knän. Jag reste mig hastigt upp. Gäspade till och blinkade några gånger. Harry skrattade åt mig. Jag såg säkert löjlig ut. Okej, jag såg löjlig ut. Harry klev ut ur bilen. Efter honom kom jag. Jag fixade snabbt till håret och följde efter Harry med lätta steg. Jag hade på mig en enkel röd klänning som räckte till knäna med några vita converse till. Han låste upp dörren och vi klev in i det varma huset. Efter oss gick mamma och Adam. Huset var fylld med en lukt av mat. Ut ur köket kommer Anne med ett brett leende prydande på läpparna. Hon har på sig grytlappar och förkläde. Håret är uppsatt i en toffs och hon ser lika vacker ut som vanligt. Anne småsprang fram till mig och gav mig en kram. Hon kollade på mig med en förtjust blick.

''You're so beautiful, Erin. It's nice to have you back, we really missed you'' säger hon varmt. ''Especially Harry'' lade hon till tillräckligt tyst så att Harry inte skulle höra. Jag rodnade och Anne fortsatte le sitt glädjefyllda leende. Hom gav mig en varm klapp på axeln och fortsatte sedan bak mot mamma. De båda kramade om varandra länge.