Jag kastade mig mot min säng. Jag är så arg, men ändå så sårbar. Dumma idiotiska Harry. Varför var jag tvungen att bli kär i just honom? Kunde det inte vara Connor istället - Connor som faktiskt gillar mig? Jag drog mig upp ur sängen och fortsatte ut.

''Mum, I'm going out for a walk!'' ropade jag från hallen. Egentligen vet jag inte riktigt vart jag ska, men vi får väl se. Det var väldigt många ute idag. Solen lös starkt och inte ett endaste moln syndes på den klarblåa himlen. Kanske ser någon som jag känner, dock inte så troligt eftersom jag precis flyttat tillbaka till England. Jag gick bort mot en kiosk som fanns i närheten och köpte en kall dricka. Det behövdes i den här värmen. Jag överdriver inte när jag säger att jag aldrig varit med om en sån här varm dag. Jag fortsätter bort mot en park några meter därifrån. Det var proppfullt med folk där, stora som små, unga som gamla. Blicken letade efter en avlägsen plats där det inte fanns så mycket folk. Efter en liten stund hittade jag en parkbänk. Det var många där vid det området, men om man ska jämföra det här med i början av parken så kan man nästan säga att det var väldigt tomt. Jag satte mig ner på den alldeles för varma parkbänken. Jag höll inne ett 'aj'. De flesta satt på det svala gräset eller låg ner och solade - och så kommer jag och sätter mig på säkert den varmaste sittplatsen. Efter en stund kunde jag inte sitta där längre. Jag tar min väska som jag lagt på bänken och vände mig om. Min blick flackade till och jag kände hur panna mot panna krockade mot varandra. Den här gången höll jag inte inne mitt aj, utan jag skrek nästan. Det var inte av personen som jag krockat med jag blev förvånad över, utan personen som var bakom. Personen som jag krockat med var ingen mindre en tjejen som jag och Connor träffat i kafét som han tagit mig till. Och gissa vem som var bakom henne, hand i hand? Connor.

 

♦♦♦♦♦