Seven Billion People | Chapter 3

Han lutade sig fram mot mig och kysste mig ömt på läpparna.
''See you tomorrow?'' frågade han.
''Yeah. Bye Connor'' sa jag och stängde sen igen dörren efter mig. ''I'm home!'' ropade jag. Smidigt sparkade jag av mig skorna. Fotsteg hördes från gången mellan vardagsrummet och mitt rum. Jag fiskade upp min mobil och kollade klockan snabbt, 17.46. Jag fortsatte mot mitt rum och kastade sen iväg mobilen mot sängen. Den stannade med ett litet studs. Bekvämt satte jag mig ner på datastolen och kollade snabbt igenom twitter. Lika snabbt som jag satt mig på stolen stängde jag ner datorn och fortsatte mot badrummet. Jag njöt av att vara ensam ändå. Tystnaden, lugnet. Bara känslan av att kunna göra vad som helst.
Precis när jag skulle stänga badrumsdörren hörde jag ljudet av fotsteg igen, och ett högljutt knarr följt av ett ilsket mutter. Var det någon här?
''Hello?'' frågade jag med skarp röst. Som förväntat fick jag inget svar. ''Hello?'' upprepade jag mig. Nej, fortfarande inget svar. Det var säkert bara ren inbillning. Det fanns inga tjuvar i det här området. Nej, nej det gjorde det inte. Jag skakade bort tankarna och låste dörren och satte mig i duschen. Du inbillar dig bara.
 
Varsamt med små steg klev jag ut ur badrummet. Tyst smög jag till vardagsrummet. Det droppade små vattendroppar från mitt nyduschade hår. Jag vet att jag sa att det säkert bara var inbillning, men något i mig sa att det inte var det, att jag hade fel.
Det var helt tomt i vardagsrummet. Det såg precis ut så som jag sett det förut. Jag kollade igenom vardagsrummet igen innan jag fortsatte mot mitt rum. Jag ska precis gå när jag lägger märke till att någon stökat till bland kuddarna och att en kudde saknades. Creepy jag är som vet hur många kuddar dem har. Försiktigt smög jag till soffan. Jag är rätt så cool när jag leker dektetiv, right? Bakom mig hör jag hur någon springer, och ljudet av det blir allt tydligare. Jag vänder mig om hastigt när jag får en kudde tryckt mot ansiktet. Jag ramlar bakåt på soffan och någon sätter sig på mig. Man kan höra hur en mansröst skrattar bakom kudden. Han trycker den hårdare mot mitt ansikte. Jag försöker sparka bort honom från mig och slå på honom, men han trycker bara kudden hårdare. 
''Slut'' fräste han.
 
Varsamt la jag mina händer runt Darlenes midja och tryckte henne mot mig. Hon la sina armar runt min nacke och log. Jag skrattade tyst. Hennes andetag hördes tydligt. Jag böjde mig fram mot henne och kysste henne mjukt. Hon besvarade kyssen och fnissade.
''What?'' sa jag skrattandes.
''Nothing, you're just cute'' sa hon med sin breda amerikanska accent. ''Dont you worry being seen by a paparazzi?'' frågade hon.
''No, ofcourse not, can't you see my disguise?'' skämtade jag och pekade på min hatt och solglasögon och min mustasch.
''You'll better shave of that moustache!'' skrattade Darlene. Jag skrattade med henne. Hon släppte taget om min hals och jag om hennes midja. Istället tog hon tag i min hand och flätade fast hennes fingrar med mina.
''Why? I acutally like it, it's pretty hot isn't it?''
''Sexy?'' skämtade hon och bet sig i läppen. Jag nickade och smilade med ögonen. ''Come on'' sa jag och drog iväg Darlene.
 
Flåsandes efter andan efter att ha sprungit hela vägen till glasskiosken brast vi ut i skratt.
''So I were running for my life, because of  ice cream?'' sa Darlene skrattandes.
''Well, basically, yes''. Hon boxade till mig hårt på armen och jag kved till lite.
''Naw, I'm sorry, bo'' sa hon med en tillgjorde ljus röst och la sitt pekfinger på mina läppar. Och så kom det, flabbet. Högt och tydligt skrattade jag. Glassgubben kollade på mig snett. ''What?'' frågade hon förvånat, men fortfarande med ett leende på läpparna.
''Your vocie'' skrattade jag. ''I can't even...''
''Oh, stop it you!'' sa hon igen med den där rösten, sen så gick hon med stränga steg mot glassgubben. Hon slängde en glad blick mot mig snabbt.
''Two soft ice creams, please'' beställde Darlene artigt. Glassgubben kollade konstigt på henne. Snabbt räckte han fram två mjukglassar i bägare till henne. Nöjd gick hon tillbaka till mig.
''Your ice cream, sir'' sa hon snobbigt och räckte fram ena glassen till mig.
''Thank you madame'' svarade jag med samma snobbiga röst. Samtidigt smakade vi av glassen. Jag smuttade på den graciöst.
''Silly you'' sa hon.
''Silly you'' upprepade jag med en ljus röst. Darlene himlade med ögonen. Jag tog en sked av hennes glass. ''Oh no you didn't'' sa hon med mörk röst. Jag skrattade åt henne nickandes. ''Let the war begin then'' skrattade hon med ett höjt ögonbryn.

Kommentarer
Ditt namn:

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Skriv:

Ska jag komma ihåg dig?



Trackback


RSS 2.0