Ed kollade upp på mig med en osäker blick. Jag log ner mot honom.

''Do I have to?'' frågade han skakigt. Jag nickade som svar.

''Come on, Ed!'' peppade jag skrattandes. Han kollade ner mot golvet och skrattade tyst. Sedan backade han några steg för att ta sats.

''1.. 2.. 3...'' räknade Ed. Han sprang fram till rulltrappan och hann springa upp några trappsteg, men sen så ramlade han. Jag brast ut i gapskratt.

''Oh my god, are you okey?'' undrade jag. Han kollade upp på mig tomatröd i ansiktet av skratt, nickandes.
''Last try, thereafter you can go on the normal escalator'' sa jag.

Han gjorde samma sak igen, tog sats räknade och sprang. Den här gången hann han upp till sista trappsteget, sen så hoppade han därifrån. Jag sprang fram till honom där han låg helt utmattad på golvet.

''See, you did it! Good boy'' jag satte mig ner på huk bredvid honom och log mot honom.

''What did I win?'' frågade han glatt.

''The honor''

''No, are you serious? Did I fall and hit myself, because of honor?!''

''I were kidding, take a chill pill! You won a special ice cream, made by me, free!'' fnissade jag.

''That sounds better''. Jag ställde mig upp och räckte fram min hand mot Ed. Han tog tag i den och jag hjälpte honom upp. När han hade ställt sig upp ordentligt började vi gå mot glassbaren, hand i hand.

 

Jag hade ställt mig bakom disken och klätt på mig att enkelt rosa förkläde över mina vanliga kläder.

''Can I help you sir?'' frågade jag Ed tillgjort. Han höjde ena ögonbrynet och ställde sig rak i rygg.

''Can I get you on my ice cream?''. Jag skrattade.

''That one sucked, Ed'' skämtade jag.

''Yes, I know that my fair lady'' sa han skrattandes. ''Anyway, I want a soft ice cream with cola sauce, please''.

Jag tog en bägare och tryckte sen ner glassmaskinens ''spade''. När jag var klar räckte jag fram den mot Ed och gjorde en egen glass till mig. Sen tog jag av mig förklädet och gick ut till honom.

''You're pretty good at this''

''I know, right?'' sa jag glatt. Han skrattade åt mig.

''Let's go to the ballpit'' föreslog Ed. Jag nickade och vi båda kastade iväg våra färdigätna glassar och sprang mot bollhavet.

 

Med stora steg sprang jag före Ed mot bollhavet. Vi hade slagit ett vad - den som kommer sist skulle erkänna att man var sämst och säga att den som vann var bäst, samtidigt som vinnaren skulle filma in och sen lägga ut det på förlorarens facebook. Which sucks for him, eftersom det är han som är den kändaste av oss. Jag kastade en snabb blick bakåt. Ed var inte där. Jag kollade framåt igen och såg hur Ed sprungit ikapp mig utan att jag märkt det.

''Gotcha'' sa en skrattandes Ed samtidigt som han sprang. Jag svarade inte. Istället tog jag ännu större steg och börja springa snabbare. Inom några sekunder sprang jag bredvid Ed.

''Gotcha'' härmade jag honom. Han muttrade något ohörbart. Sedan log han utmanade mot mig. Jag log tillbaka mot honom. Där borta var bollhavet. Jag visste att jag var före Ed, för lite bakåt kunde jag höra ett svagt flåsande med springande steg. Jag log nöjt.

Nu var det bara en meter kvar, så jag när jag var uppe i farten hoppade jag mot bollhavet - och det var inte som väntat. Ni vet, när man alltid tror att det ska vara mjukt när man dyker ner i ett bollhav? Feeeeel. Tvärtom faktiskt, det gjorde ont. Jag gav ifrån mig ett stön innan jag skrek till Ed skrattandes:

''I won, you loser!''. Ed var framme. Han stog lutad mot en vägg samtidigt som han tog igen andan.

''Yey, you won'' sa han sarkastiskt.

''Okey, get ready. Stand straight, smile and say the words'' sa jag och snodde åt mig Eds mobil.

Ed harklade sig lite.

''Hi, I'm Ed Sheeran and I suck. Millena is the best, you won. Grats'' suckade han. Jag skrattade åt honom innan jag slutade filma. Så la jag upp det på hans facebook ''Because of you'' och en taggning med mitt namn. Jag kollade upp stolt mot honom.

Jag kollade igenom hans händelser, de var redan fulla.
Han hoppade in i bollhavet och satte sig bredvid mig.

''You're happy now?' frågade han mig. Jag nickade och kramade om honom löst. 

 

''I like you Mill, but I don't know so much about you'' sa Ed. Han hade gett mig ett nytt smeknamn - Mill. ''So, tell me something about you'' fortsatte han. Ett lyckorus sprang igenom mig när han sa att han gillade mig.

''Well, okey. I can be kinda crazy sometimes, if you haven't noticed. Mostly I'm with my best friends - Lea and Miriam -, and watching films. My favorite films must be A walk to remember and The hunger games. And my favorite tv-shows is Degrassi, Awkward, and yeah, Gossip Girl. That's pretty mutch it'' avslutade jag. Ed nickade mot mig mystiskt.

''Okey, what?'' undrade jag.

''Oh, nothing'' sa han. Han reste sig upp lätt och gick iväg en liten bit från mig. Han satte sig på huk och tog upp något i famnen, Sen vände han mot sig med ett stort flin på läpparna.

''Let the war begin!'' skrek Ed och började kasta bollar på mig. Jag satte mig upp hastigt och tog tag i några bollar jag med och kastade på honom. Jag missade honom de flesta gångerna, jag var inte direkt den bästa prickskytten. Han skrattade åt mig högljutt. Till slut bestämde jag mig för att springa mot honom i högsta fart och kasta alla bollar som jag hade i famnen på honom, på en och samma gång. Ett förvånat ansiktsuttryck spreds på hans ansikte. Jag puttade honom så att han ramlade mjukt i bollhavet. Vi båda skrattade. Jag tog upp ännu mer bollar och fortsatte kasta dem på honom.

''I think I won once again'' sa jag med näsan i vädret. Ed svarade inte, istället kastade han sig mot mitt ben och tog tag i det så jag ramlade jag med. Han skrattade länge åt vad han nyss gjort. Jag muttrade något svärord tyst och blåste bort en hårslinga från ansiktet.

''Really?'' sa han och gick med försiktiga steg mot mig. Han lade sig bredvid och kollade på mig med sina vänliga underbara blågröna ögon.

Ed la sin hand försikigt på min rygg och tryckte mig lite närmre honom. Jag la mina armar runt hans nacke.

Jag kunde höra hans andetag. Värmen från honom fick mig att rysa till. Jag kan lova, att jag aldrig någonsin har känt såhär för en kille. För någon. Jag var kär, på riktigt. Han kom allt närmre mig. Våra pannor nuddade varandra. Vi fortsatte att kolla in i varandras ögon som om vi vore förtrollade. Jag lutade mig ännu närmre mot honom och våra läppar snuddade. Han kom ännu en gång närmre och på riktigt nu möttes våra läppar. Det varade inte så länge, men tillräckligt länge för att veta att Ed var någon speciell, någon som jag aldrig ville skulle försvinna ur mitt liv.

''Have I ever said that I like you?'' skämtade Ed. Jag bet mig på underläppen nervöst mot honom.

''I actually think so, but if you want to know, I like you too. Really, really like you'' sa jag. Själv kunde inte jag förstå att jag ens kunnat säga något så genant. Jag borde hållit det för mig själv, i alla fall ''really, really like you''-biten.

''I also really, really like you, Mill''. Jag kramade om honom hårt som vi låg där i bollhavet. Han besvarade kramen och lekte lite med mitt hår. Han log mot mig brett. Jag log mot honom tillbaka.