Jag var helt tyst. Stog bara där och stirrade förtjust i Zayn. Jag såg i ögonvrån hur Adrianna flinade åt mig. Hon gick närmare mig och kramade mig.

-Come on, we can go a little closer.

-Okey, sa jag, fortfarande stirrandes på Zayn.

Nu stog vi vid repen. Det var inte så många paparazzis som jag hade tänkt mig, det var mer fans där. Var femte sekund blev jag knuffad och puttad av fans som ville se killarna. Jag - som har väldigt kort temperament - höll nästan på att skälla ut dem. Men då skulle jag bara skämma ut mig. Jag hade märkt en sak nu: killarna stog en och en och tog enskilda foton medans Zayn stog bredvid en tjej. Hon hade blond vacker hår uppsatt i en bulle. Hon bärde en svart klänning med paljetter som räckte till hennes knän. Jag var inte den som brukade vara avundsjuk, men just nu var jag faktiskt det. Snabbt skakade jag av mig det, dem tog jag ändå bara kort, inget annat, eller? Okej, skärp dig. De tar bara kort, inget annat.
Det hela försämrades inom en sekund. Zayn och tjejen gick därifrån, hand i hand. Ta det lungt, Marissa.
-Can we get a kiss?! ropade en paparazzi till Zayn.
Zayn blev röd om kinderna, men han svarade inte på paparazzin.
-Come on! It's only a kiss! ropade en annan paparazzi.
Den här gången lyssnade Zayn faktiskt. Han vände sig om mot tjejen och kysste henne på läpparna.
Jag kände hur något gick sönder i tusen bitar i min kropp. Hur jag bara ville gömma mig, och aldrig bli hittad. Tårarna brändes vid ögonlocken, jag vägrade att gråta. Jag är stark. Eller inte. Jag brast ut i gråt. Adrianna vände sig mot mig och kramade om mig hårt. Hon viskade något i mitt öra som jag inte hörde. Några paparazzis kollade på mig, dem antog väl att jag bara var ett av deras flera fan, och att jag blev ledsen när jag såg Zayn kyssa henne.
-Hey Zayn, do you know who this girl is?! ropade nån paparazzi.
Zayn vände sig om och kollade rakt in i mina rödgråtna ögon. Jag vände mig snabbt. Om vi tog ögonkontakt skulle jag bara må sämre. Jag kollade mot Adrianna, hon brydde sig inte om alla paparazzis som ville ta kort och skriva skvaller dagen efter, hon totalt sket i banden och gick fram till Zayn. Hon kollade honom i ögonen. Ett ljud hördes. Hon hade gett Zayn en käftsmäll. I vanliga fall skulle jag skratta, men inte den här gången. Jag kände mig helt förkrossad. Allt var bara svart. Jag skakade. Snabbt sprang jag därifrån. Bort från allt, alla. Jag vägrade se mig om. Bara fortsätt rakt. Fortsätt tills du kommer hem. Där är du trygg. Trygg från allt annat. Där kan jag vara utan några killar, utan någon. Bara jag.
Jag hörde fotsteg bakom mig. Mina ben orkade inte mer, men jag fortsatte. Jag såg ur ögonvrån hur Adrianna sprang bakom mig, och Zayn efter henne. Åhnej.
-Marissa, wait! skrek Adrianna.
Men nej, jag tänkte inte lyssna på henne, inte stanna, aldrig.

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Så, nu är jag tillbaka! Hur kommer det fortsätta? Nästa kapitel kommer snart, kommentera gärna! ♥