-When I were little, I used to come here when I wanted to be alone, sa Zayn. It's was my favorite place. And it still is.

Helt plötsligt började han se lite nere ut. Hans mungipor drog sakta ners och hans blick föll ner mot träplankorna.

-Hey, what is it? frågade jag samtidigt som jag reste mig upp och satt rakt. Jag la händerna mjukt på hans axlar och tittade oroligt på honom. Zayn? What is it, babe? försökte jag en gång till, men fick inget svar.

Jag väntade mig inte på att få ett svar ifall jag skulle fråga igen, så jag kramade om honom hårt. Jag kysste sedan honom ömt på kinden.

-I'm sorry. I didn't mean to be sad, I just get that sometimes.

-Don't say that you're sorry, I know how it is.

-You're the best, sa han och kysste mig.

Jag reste mig snabbt upp ur hans famn och sprang nerför stegen och ner till sjön.

-Catch me if you can! ropade jag.

Jag såg ur ögonvrån hur Zayn snabbt klättrat ner och börjat spinga efter mig. Jag skrattade samtidigt som jag fortsatte att springa.

Det var mycket längre ner till sjön än vad jag trodde det skulle vara. Jag som inte hade bra kondition alls blev redan trött, men jag fortsatte ändå. Det här var roligt.

 

Jag sprang ner i vattnet och fick massa vatten i ansiktet. Det blev allt tyngre att gå när man var nere i vattnet. Jag fortsatte djupare tills vattnet nådde ända upp till strax nedanför höfterna. Jag dök ner i vattnet och simmade.

-What the hell are you doing, Marissa? skrattade Zayn.

Jag var nu i djupare vatten och vattnet nådde upp till min mage. Jag vände mig mot honom och bara log. Gjorde en gest med pekfingret som visade att han skulle komma hit.

-Come on Marissa! Can't we go up to the treehouse again? Please.

-No! This is fun!

-But, but, I can't swim!

-Are you serious?

-Yeah, sa han och rodnade.

-Aw, that's so cute!

Jag hörde hur Zayn skrattade för sig själv. Jag var bra konstig jag. Med snabba simtag simmade jag till honom. Tog tag i hans hand och förde honom längre bort. Där jag var förut. Jag slängde en snabb blick mot Zayn. Man kunde se rädslan i hans ögon. Snabbt började skuldkänslorna bita i mig.

-We can go back, if you want.

-No no, I want to do this.

-Are you sure? frågade jag för säkerhets skull.

-Yepp. Don't worry babe.

Jag tog ett fastare grepp mot hans hand. Vi var snart där. Jag släppte taget om hans hand och dök ner i vattnet. Jag simmade dit där jag var förut. Zayn stog ungeför tio 5 meter ifrån mig. Han gick sakta osäkert fram till mig. När han väl var framme vid mig tog han ett stadigt grepp om min hand. Han var som en liten unge. Jag fnissade.

-Are you sure you don't want to go back?

-Yepp.

-Okey then.

Zayn dök ner i vattnet. Det förvånade mig eftersom han faktiskt inte kunde simma. Men han satt bara där. Jag dök ner jag med och försökte sätta mig ner. Jag var inte så värst graciös av mig. Det var suddigt men ändå kunde jag se hur ett litet leende prydde Zayns läppar. Jag simmade närmre honom och försökte sätta mig på hans knä.

 Jag lutade fram huvudet och våra läppar möttes, förvånad över hur länge vi kunde stanna under vattnet. Nu såg vi säkert ut som ett utav dem där perfekta paren som egentligen bara finns på bild, som lyckas kyssa varandra under vattnet. Enda skillnaden var nog att vi säkert såg klumpigare ut, och att vi inte var sådär 'perfekta'. Perfekt är tråkigt. Och ingen är perfekt, fastän att Zayn var min definiton av perfekt. Vi båda steg upp ur vattnet fort när vi kände att det kändes som om huvudet skulle explodera pågrund av att vi höll andan för länge.

Vi reste oss upp och gick ur sjön. Zayn hämtade några tjocka grenar och tände eld på dem med sin tändare. Himlen var blandad med massa färger - lila, rosa, röd, gul & orange. Solnedgång. Jag visste inte hur mycket klockan var, men det kändes som om den var halv tio. Mina ben var helt slut. Hela jag var det. Jag var helt enkelt utmattad efter världens bästa dag med världens bästa kille. 

Vi båda låg på gräset och kollade upp på himlen. Pratade om allt mellan himmel och jord. Zayn hade tagit med sig en hoodie som jag fick låna (som var för stor för mig, men det var mysigt), eftersom jag var dygnsur efter att ha simmat i sjön. Zayn var också det, men han hade tagit med sig extra kläder eftersom han hade tänkt att vi ändå skulle badat. Trots det glömde han badkläder. Haha.

Jag hade huvudet mot hans bröst och kunde höra hans andetag. Känna värmen som han gav. En tjock stor filt låg över oss efter att det börjat kännas kallt. Jag gäspade stort. Zayn skrattade. Han visste att jag var trött.

Mina ögonlock kändes allt tyngre och tyngre, och jag skulle nog somna när som helst.

-I love you Zayn, sa jag och somnade sedan.

-I love you too, sa han och kysste mig mukt på pannan.