Seven Billion People | Chapter 12

Jag kollade på honom sammanbitet. Försöker att inte brista ut i tårar. Trots att han såg hemsk ut så bar han ett leende på läpparna. Fängelsevakterna släppte taget om Harry. Jag sprang mot honom. Det var bara jag där, varken Anne, Robin eller mamma skulle komma. Gemma kom hem igår, så jag var tvungen att berätta om allt igen. Alla vi hade beslutat att jag skulle hämta Harry medan dem andra skulle vara hemma och fixa till en liten ''välkommen-tillbaka''-fest till honom. De enda utanför familjen som skulle komma skulle vara resten av killarna från bandet och Simon.
Harry såg lättat på mig när jag kom springandes mot honom. Jag kunde inte hålla emot längre, tårarna rann längst nerför mina kinder. En vecka hade gått sedan jag såg honom sist. En vecka sedan Harry åkte in. Det hade känts som ett år. Vi hade inte fått ut honom tidigare. Fängelset hade vägrat släppa honom, till slut fick vi betala en alldeles för hög summa för att få ut honom. Jag hatade dem, jag hatade Adam som ställt till det här. Jag hatade Adam för att han var just Adam. Äckliga Adam. Jag fick tillbaka känslan av att känna mig illamående efter det Adam hade gjort. Tydligen hade Harry märkt det när han fråga mig:
''Erin, are you okey?'' han bröt våran kram och kollade allvarligt på mig. Jag nickade och snyftade till tyst. Jag bredde på ett brett leende och kollade på honom.
''It should be me asking you if you are okey.''
''I'm okey. If you can say that spending a whole week in a disgusting place like this is okey, then I'm okey.'' skämtade han. Jag visste att han inte skämtade. Det kunde man se på honom.
''Harry, I'm sorry. You shouldn't have done that to me.'' sa jag ledset. Han kollade sårat på mig. Fan också. Fan vad jag ska förstöra allt.
''Erin, stop. I would take a bullet for you. What happend last week was my own choice.'' Jag kollade ner på marken skamset.
''I'm.. I'm just glad that you're out. I've missed you.'' sa jag och bröt tystnaden som lagt sig ner på oss. Harry log brett mot mig.
''I've missed you too.'' sa han och la sin arm på min axel. Jag skrattade till lättat. Den spända stämningen som fanns mellan oss förut försvann nu. Vi satte oss i bilen och körde sen iväg.
 
Vi klev in i det kolsvarta huset. Alla lamporna var släckta. Jag kunde inte se Harry så tydligt, men konturerna av hans ansikte syntes svagt.
''Hello? I'm home!'' ropade han. Jag fnissade tyst. Han ropade en gång till innan han frågade mig:
''Where is everyone?'' Jag låtsades att jag inte hört vad han nyss frågat mig. Istället tog jag tog i hans armled mjukt och förde honom in till det stora hobbyrummet. Lamporna tändes och lyckliga rop spred sig i rummet.
''Welcome home, Harry!'' ropade alla i kör. När Harry såg det brast han ut i ett brett leende innan han började skratta. De första som sprang mot Harry var killarna i bandet. De hoppade på honom och samlades i en gruppkram. Orden forsade ur dem och högljudda skratt hördes. Jag log diskret innan jag började gå mot Gemma. Hon stod borta vid mamma, Robin, Anne och Simon. De alla pratade ljudligt innan de gick och välkomnade Harry tillbaka. Efter att alla pratat och hälsat på honom gick jag bort med Gemma till Harry och resten av killarna.
''Hi, I'm Erin.'' presenterade jag mig själv med mjuk röst. Killarna vände sina blickar mot mig och log innan de kollade tillbaka på Harry och sedan på mig.
''Hi, love. I'm Liam'' presenterade sig Liam, killen med snaggat hår. Jag kände redan igen alla killarna och jag visste redan vad dem hette, men det sa jag inte. De presenterade sig och efter det flöt det bara på. Vi skrattade oss igenom kvällen och hade det allmänt roligt. Till slut led kvällen mot sitt slut.
Men det var inte slut än. Vi tvingade med oss Harry till en klubb. Det var Liam som rekommenderade stället - Funky Buddha. Vi trängde ihop oss i bilen. Jag var tvungen att sitta på Harrys knä, medan Louis och Liam satt i framsätet, Niall, Zayn och Gemma satt i baksätet bredvid mig och Harry.
 
Efter en halvtimma var vi framme. Vi nästan sprang ut ur bilen och in i klubben. Den var nästan som den första klubben jag, Gemma och Harry var på. Fast mycket mer modern och fräschare. Musiken dunkade högt strömmande i klubben. Folk trängde sig vid dansgolvet. Ett lila skimmer var täckt över klubben. Våra steg fortsatte mot en av dem mjuka svarta sofforna. Niall, Harry, Louis och Liam gick och köpte drinkar. Gemma hade gått på toa så det var bara jag och Zayn kvar. Det kändes bra att jag blev lämnad med Zayn, det var honom som jag lärt känna mest.
''So, Erin. I got to ask you a question.'' sa Zayn.
''Sure, ask whatever you want!'' sa jag med hög röst för att överrösta musiken.
''Do you... do you like Harry?'' frågade han med ett neutralt ansiktsuttryck. Jag stammade fram något innan jag avbröt mig själv. Jag gillade väl inte Harry? Jag hade frågat mig själv den frågan flera gånger, och varje gång har det lett fram till samma osäkra svar. Ja, jag gillar Harry. Men jag kunde inte erkänna det än. Det var så svårt.
''No, I'm actually dating someone.'' svarade jag till slut. Zayn kollade lite smått förvånat på mig. ''His name is Connor, he's fantastic.'' ljög jag. Connor var långt ifrån fantastisk, men det ville jag inte säga.
''Please, please say that it's not that Connor.'' bönade han. Jag rynkade min panna. ''Connor with ''beautiful'' blue eyes and brown hair?'' undrade han äcklat. Jag nickade.
''You should stay away from him, Erin.'' varnade han. Hade inte Harry också sagt något sånt? Jag skakade av mig tanken.
Killarna kom tillbaka med shots i händerna. Bakom dem gick Gemma och två andra killar som jag inte kände igen.
''Erin, this is Andy and Maz!'' presenterade Zayn dem. De log mot mig. Jag log tillbaka. De la ner shotsen på bordet och tog tag i varsitt glas. Jag gjorde detsamma och så räknade vi ner.
''One... two.. three!'' sa vi samtidigt. Jag drack shotsen och fick automatiskt en rynkad min i ansiktet. De skrattade åt mig innan vi tog en till shot innan Zayn tog tag om min armled och gick till dansgolvet med alla andra. Jag kunde känna hur Harry kollade på mig. Jag kollade tillbaka på honom och bredde på ett litet leende. Han besvarade det inte utan tittade istället bort. Jag svalde hårt. Zayn släppte taget om min armled. Jag ställde mig bredvid Harry. Vi började dansa med varandra. Jag la mina armar runt hans hals och han lindade runt sina armar runt min rygg. En varm känsla spreds i kroppen. Vi stod inte så jättenära varandra, men det räckte. Eller det var vad jag trodde. Harry tryckte mig närmare honom. Det fick mig att tänka på vad Harry frågade mig. ''Do you like Harry?''. Kunde man se det, att jag gillade Harry? Nej, jag var nog mer diskret än så. Hoppas jag.
Innan jag visste av det hade Harry tryckt sina läppar mot mina i en passionerad kyss.
 
♦♦♦♦♦
Am I sleep am I awake or somewhere in between? I can’t believe that you are here and lying next to me. Or did I dream that we were perfectly entwined? Like branches on a tree, or twigs caught on a vine.

Kommentarer
Postat av: Isabell

jättebra :) ta inte bort bloggen :(

Svar: tack! nej, jag ska inte ta bort bloggen :)
byonedirection.blogg.se


2012-12-19 @ 07:54:32



Postat av: Emmy

Så himla bra! :)

Svar: tack! :)
byonedirection.blogg.se


2012-12-20 @ 13:47:37



Ditt namn:

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Skriv:

Ska jag komma ihåg dig?



Trackback


RSS 2.0