Jag vände mig mot Anne och kramade om henne hårt.

Jag höll emot tårarna som brände bakom ögonlocken.

''We'll get him out of there, Anne.'' sa jag lugnande. Hon kollade på mig med röda ögon och snyftade nickandes. Jag öppnade dörren åt henne och vi gick med skakiga steg in i huset. Anne fortsatte in till vardagsrummet, medans jag gick inte till köket och började göra te. Samtidigt som teet kokade tog jag fram två koppar och honung. Jag hällde i teet och lite honung innan jag gick till vardagsrummet där Anne låg ihopkurad på soffan med en filt runt om sig. Hon satte sig upp rakt när hon såg mig komma med teet. Jag räckte ena koppen mot henne och satte mig bredvid på soffan.

''What do you think we should do?'' frågade Anne. Jag smuttade försiktigt på det varma teet.

''To get him out of jail?'' undrade jag. Hon nickade. ''We're gonna have to pay. But this must be secret, so we can't tell anyone 'bout this.'' sa jag.

''We need to talk to Simon.'' sa Anne. Simon? Honom hade jag inte ens tänkt på. Jag nickade allvarligt. Anne la ifrån sig koppen och räckte sig mot hemtelefonen. Hon slog in numret till Simon och efter några signaler så svarade han. Anne reste sig upp och gav mig en ursäktande blick. Efter tio minuter kom hon tillbaka. Hon kollade allvarligt på mig innan hon sa:

''Simon's gonna keep this so secret that he can, no paparazzis, no interviews. Nothing. Meanwhile we're gonna pay Harry out of jail.'' berättade hon.

''When are we paying him out?'' frågade jag.

''Tomorrow.'' svarade hon. Jag nickade.

''I'm going to the hospital, to check if your mum is alright. We two need to talk.'' sa Anne och slängde på sig sina ytterkläder och vinkade sedan hejdå.

Då var jag ensam. Jag kollade till så att jag hade låst alla dörrar innan jag började känna mig lite trygg. Jag tände alla lampor och satte därefter på tv:n. Någon dålig dokusåpa om flera par ungdomar som bor i Hollywood visades. Jag lät det vara kvar, det var rätt så underhållande ändå. Min mobil vibrerade tll. Jag låste upp mobilen och läste smset. Det var från Connor.

''Hi babe, long time ago, wasn't it? How about you coming to my place right now? We can cook some food and watch a movie, whatever you want. xx'' stod det. Jag tvekade innan jag svarade. Det kändes fel att gå till Connor, ikväll. Särskilt efter vad som hänt idag. Men om Harry var här, så skulle han inte vilja att jag skulle stanna inne och deppa hela dagen, va? Nej, det tror jag inte.

''Sure, see you in a bit. xx'' svarade jag. Trots att det kändes lite fel bestämde jag mig för att gå ändå.

 

Jag knackade på dörren till Connors lägenhet. Dörren öppnades och jag möttes av en leendes Connor som omfamnade mig snabbt i en kram innan han kysste mig mjukt på läpparna. Jag besvarade kyssen och fnissade till lite.

''You look lovely.'' sa han ärligt och kollade på mig med sina blåa ögon.

''Thank you, you don't look so bad either.'' svarade jag och svepte min blick över honom. Det ljusbruna håret var bakåtkammat. Han hade på sig en vit t-shirt så att man kunde se svaga konturer av hans muskler under t-shirten. Till hade han ett par vanliga jeans. Connor var så otroligt snygg. Han la sin arm om min midja och följde med mig in i köket. På det moderna bordet stod två långa stearinljus och en röd ros i en vas. Han hade redan dukat fram maten, tallrikar, bestick och glas.

''I made you dinner.'' sa han stolt. Jag gav honom en snabb kyss på kinden.

''Well done.'' sa jag förtjust. Han skrattade och drog ut stolen till mig. Jag satte mig ner och började äta. Precis när jag tog en tugga av maten kände jag hur mitt samvete bet mig i magen. Det kändes som om jag hade en stor knut i magen. Connor kollade på mig med en förrvirrande blick.

''How are you?'' frågade han. Jag kollade upp från maten som jag petat i lite.

''Fine, thanks. I'm just tired. Been a long day.'' svarade jag.

''Promise to tell me if it this something I can do.'' sa han allvarligt.

''I promise.'' sa jag samtidigt som jag kramade om hans hand. Han log mot mig beskyddande. Jag log tillbaka. Det här kändes så fel egentligen. För fel.

 

Jag lutade mitt huvud mot hans bröst. Hans kysste mig lätt på halsen samtidigt som han hade armen runt om mig. Han började kyssa mig mer. Jag skrattade och puttade bort honom. Han kollade sårat på mig.

''What? What did I do?'' frågade han. Jag ställde mig upp.

''Nothing, I just think that it's going to fast between us. Sorry, Connor.'' svarade jag. Jag började gå mot hallen. Connor reste sig upp och följde efter mig.

''But why are you leaving?'' fortsatte han. Jag satte på mig skorna och tittade på honom. Han tryckte mig mot honom och log. ''Come on, Erin. Stay here with me.'' Jag knuffade bort honom igen. Jag började bli mer och mer irriterad.

''Stop.'' sa jag bestämt och klädde på mig min jacka.

''Come on, Erin! Don't be such a pussy.'' sa han. Jag stirrade förvånat på honom. Att Connor nyss kallade mig det var verkligen förvånande. Nu blev jag bara äcklad av honom. Han försökte omfamna mig men jag knuffade bort honom ännu en gång.

''Get your hands off me!'' skrek jag. Jag slet upp dörren och gick med snabba steg därifrån.

''Erin... I'm sorry!'' ropade han efter mig. Jag började springa därifrån nu. Jag ville bort från honom, bort från den där lägenheten. Bara bort. Hem igen.