Jag funderade på om jag skulle berätta sanning om vad som hänt för Harry, eller om jag skulle ljuga.

''What did he do, Erin?'' frågade Harry mig som om han hade läst mina tankar. Vi var snart hemma igen. Jag kollade på Harry sammanbitet. Ska jag verkligen ljuga? Nej, jag kan inte ljuga för Harry, men det känns som om jag måste det. Vem vet vad han kommer göra om jag berättar sanningen?

''Answer me Erin.'' beordrade han. Harry körde in på uppfarten. Han stängde av motorn och kollade på mig osäkert. Jag stirrade rakt framåt tomt. Jag ville inte, jag ville inte berätta. Men jag ville inte ljuga för Harry. Det kändes bara så fel att göra det. Försiktigt tog Harry tag om min hand och flätade fast sina fingrar med mina. Han höll om min hand hårt.

''Erin, please. Answer me.'' bönade han. Jag lät honom hålla min hand och kollade sedan mot honom.

''Adam persecuted us, and when you went to the car he showed himself. I don't know what he did to me, but I think he droged me. It was like he kidnaped me.'' berättade jag. Jag bestämde mig för att berätta sanningen, aldrig att jag skulle ljuga för Harry. Jag vet att Harry var arg, det kunde jag se på honom.

''Did he... did he ehm... do something..else?'' frågade han försiktigt. Jag förstod vad han menade och skakade genast på huvudet. ''Wait.. did he try to kidnap you?'' frågade Harry med en nu vassare ton. Jag nickade. Varför vet jag inte, men helt plötsligt kunde jag inte prata.

Harry släppte taget om min hand och slog upp bildörren. Jag följde honom med blicken och slog upp dörren jag med. Jag hann ikapp Harry och stoppade honom.

''Harry, please don't!'' försökte jag. Han kollade på mig medlidsamt innan han sprang in i huset. Jag följde efter honom. Anne och mamma kollade förvånat på oss.

''What is happening, Erin?'' frågade Anne mig.

''Is Adam home?'' undrade jag. Mamma nickade. ''Follow me, Harry's gonna do something he will regret. Please help me stop him!'' sa jag förtvivlat. Mamma och Anne reste sig upp genast och följde efter mig. I hobbyrummet satt Harry ovanför Adam och slog honom. Adam låg på golvet under Harry och såg svag ut. Adam gav ifrån sig några smärtsamma stön när Harry gav honom raka högrar. Ur Harrys mun rann det svordomar om hur mycket han hatade Adam för det han gjort. Adam försökte le när Harry sa det. Det äcklade mig. 

Jag sprang mot Harry och försökte slita loss honom från Adam.

''Harry stop!'' skrek jag och slet i hans t-shirt. Harry slutade på en gång och kollade på mig. Han reste sig upp och strök till hans t-shirt. Nere på golvet låg Adam med blod rinnandes från näsan och blåmärken här och där.

''I didn't hit him seriously.'' skyddade Harry sig själv. Jag skakade på huvudet och kastade min blick på mamma som satt på huk bredvid Adam. Tårarna rann längst hennes kinder. Adam var medvetslös.

Jag hade inte märkt det innan, men Harrys underläpp blödde rejält. Jag la mitt finger försiktigt på hans läpp. Han gav ifrån sig ett tyst stön men kollade sedan lugnt på mig. Jag kramade om honom hårt.

''Are you okey?'' frågade jag tyst.

''I'm sorry Erin, I were just so angry. I'm sorry.'' sa han nervigt. Anne kom emellan oss och började skrika på Harry. Hon hade precis ringt en ambulans. Jag ställde mig bredvid Anne och la min hand på hennes axel.

''Stop it, Anne. Harry just offended me.'' sa jag. Nu brydde jag mig inte längre, Adam var medvetslös och han kunde ändå inte göra något åt det.

''For some days ago Adam abused and forced himself on me. Yesterday when Harry and I went to that trip Adam persecuted us.'' förklarade jag innan jag fortsatte. ''And when Harry was going to the car Adam came and druged me. He tried to kidnap me.'' avslutade jag. Det var så skönt att få berätta det officielt. Jag hade redan berättat det för Harry och det visste Adam om, men jag fick inte berätta det för någon annan.

Anne stirrade på mig förvånat. Hela hennes blick fylldes av skräck. Det var först nu jag märkte att jag hade börjat gråta. Jag vände mig om mot mamma som hade ställt sig upp och gått några steg bort från Adam. Hon kollade förvånat men även lidsamt på mig. Jag gick fram till henne hastigt och hon kramade om mig hårt.

''I'm sorry mum, I'm so sorry.'' sa jag.

''Don't say sorry. It wasn't your fault, Erin. I'm sorry  that I couldn't do anything. Why didn't you tell me about this?'' grät hon fram försiktigt.

''I couldn't, Adam threatened me.'' viskade jag. Mamma strök mitt hår mjukt. Utanför hördes sirener och ljudet av en ambulans som körde. Vi gick ut ur huset och möttes av en polis. Några män som bar på en bår knuffade oss åt sidan och fortsatte in till Adam. Harry stod bredvid mig skakandes. Jag slingrade mig ur mammas armar lugnt och försökte lugna Harry. 

"What if they arrest me?" undrade han. Jag svarade inte, istället fortsatte jag att lugna ner honom. Männen kom ut ur huset med Adam liggandes på båren. Mamma sprang fram till männen och fick tillåtelse att följa med till sjukhuset. Ambulansens dörrar stängdes igen och så körde dem iväg. Polismannen som mött oss när vi kom ut gick med bestämda steg fram till oss. Han kollade allvarligt på Anne, sedan på mig och till sist på Harry. Han skakade på huvudet och tog fram en polisbricka. Han visade den för oss noggrant innan han sa dem orden som ingen av oss ville höra. 

"Harry Styles, you're under arrest for the abuse of Mr. Adam Thor."