Varsamt la jag mina händer runt Darlenes midja och tryckte henne mot mig. Hon la sina armar runt min nacke och log. Jag skrattade tyst. Hennes andetag hördes tydligt. Jag böjde mig fram mot henne och kysste henne mjukt. Hon besvarade kyssen och fnissade.

''What?'' sa jag skrattandes.

''Nothing, you're just cute'' sa hon med sin breda amerikanska accent. ''Dont you worry being seen by a paparazzi?'' frågade hon.

''No, ofcourse not, can't you see my disguise?'' skämtade jag och pekade på min hatt och solglasögon och min mustasch.

''You'll better shave of that moustache!'' skrattade Darlene. Jag skrattade med henne. Hon släppte taget om min hals och jag om hennes midja. Istället tog hon tag i min hand och flätade fast hennes fingrar med mina.

''Why? I acutally like it, it's pretty hot isn't it?''

''Sexy?'' skämtade hon och bet sig i läppen. Jag nickade och smilade med ögonen. ''Come on'' sa jag och drog iväg Darlene.

 

Flåsandes efter andan efter att ha sprungit hela vägen till glasskiosken brast vi ut i skratt.

''So I were running for my life, because of  ice cream?'' sa Darlene skrattandes.

''Well, basically, yes''. Hon boxade till mig hårt på armen och jag kved till lite.

''Naw, I'm sorry, bo'' sa hon med en tillgjorde ljus röst och la sitt pekfinger på mina läppar. Och så kom det, flabbet. Högt och tydligt skrattade jag. Glassgubben kollade på mig snett. ''What?'' frågade hon förvånat, men fortfarande med ett leende på läpparna.

''Your vocie'' skrattade jag. ''I can't even...''

''Oh, stop it you!'' sa hon igen med den där rösten, sen så gick hon med stränga steg mot glassgubben. Hon slängde en glad blick mot mig snabbt.

''Two soft ice creams, please'' beställde Darlene artigt. Glassgubben kollade konstigt på henne. Snabbt räckte han fram två mjukglassar i bägare till henne. Nöjd gick hon tillbaka till mig.

''Your ice cream, sir'' sa hon snobbigt och räckte fram ena glassen till mig.

''Thank you madame'' svarade jag med samma snobbiga röst. Samtidigt smakade vi av glassen. Jag smuttade på den graciöst.

''Silly you'' sa hon.

''Silly you'' upprepade jag med en ljus röst. Darlene himlade med ögonen. Jag tog en sked av hennes glass. ''Oh no you didn't'' sa hon med mörk röst. Jag skrattade åt henne nickandes. ''Let the war begin then'' skrattade hon med ett höjt ögonbryn.

''Did you have fun last night?'' frågade Gemma mig. Jag kollade upp från mobil och log brett.

''Yeah, I had. Connor are really sweet'' sa jag blygt.

''Good! But I gotta go, I have a lunch date with a friend''

''Okey, see ya''

Gemma stängde dörren efter sig och man kan höra bilens brummande. Mitt blonda rufsiga hår var uppsatt i en hög hästsvans. På mig hade jag en ljusrosa mysdress från Juicy Couture. Jag hade inte tänkt att göra något speciellt idag, Anne, mamma, Adam och Robin hade gått ut på stan. Så det var bara jag och Harry hemma. Men, han sov fortfarande.

Med datorn på knäna surfade jag runt och kollade bland olika tumblrs. De flesta tumblr jag kollade på handlade om One Direction eller Harry, jag kunde inte stå emot. Jag hade skypat med resten av killarna i bandet när dem var hemma hos Harry. De var som Harry, fjantiga, omogna, roliga, och barnsliga. På ett bra sätt då.

Jag hörde en dörr smällas igen och ett gäspande. Han hade säkert vaknat. In i vardagrummet kom en nyvaken Harry klampade.

''Morning beauty'' retades jag.

''Yeah yeah'' sa han och gäspade igen. Harry satte sig bredvid mig i soffan.

''Hey there stalker'' skämtade han och pekade på tumblr sidorna jag var inne på. Ops.

''Where did you go last night?'' frågade jag för att byta ämne. Han var tyst. Hallåååå?

''With a friend''. Jag kunde inte undgå att se hur Harry rodnade.

''Omg, you're blushing!'' skrattade jag. Harry kollade på mig med stora ögon. Jag la ifrån mig datorn och satte mig med knäna mot ansiktet. ''Who is it? You can tell me, I won't tell anyone''

''It's a girl..''

''No shit Sherlock'' flinade jag. Han skrattade tyst.

''She's from the club, she's really nice. I think we have something going on''. Jag kunde inte låta bli att le, det var inte alltid Harry blev kär. Från ingenstans hoppade han på mig och började kittla mig. Vad gör han? Han vet ju att jag är jättekittlig! Well, ehm, han skulle kanske inte kittla mig annars. Smartie.

''Harry! Stop!'' skrek jag gällt samtidigt som jag skrattade. ''Harryyyy!''

''I will stop if you promise to not tell anyone, I know you how you fool me sometimes'' sa han leendes. Antagligen för att han gillade att se mig i underläge. ''Yeah, I promise, just stop!'' bad jag. Harry log belåtet och slutade. 

''Good girl'' sa han och klappade mig på huvudet. Jag suckade irriterat åt honom samtidigt som jag blåste bort en hårslinga som dinglade framför mina ögon. Så blåste jag igen. Och igen. Och igen, men den vägrade flyttade. Harry skrattade retsamt åt mig. Han satte sig närmare mig och strök bort hårslinga bakom mitt öra. Det pirrade till lite i magen av hans berörning. Sluta.

'''Thank you'' sa jag tyst.

''No problem'' svarade han snabbt. ''So, have you eat breakfast?'' frågade han tydligt. Jag nickade. ''Okey then, bye'' sa han och log. Jag besvarade hans leende.

 

''Harry, I'm going out to meet Connor, okey?'' ropade jag. Harry var i köket och diskade efter sig. Jag fixade till mitt nu icke rufsiga hår så att det såg rufsigt ut på ett bra sätt. När jag vände mig om stog Harry där.

''Erin, I'm saying this for your best, he's not that sweet as you think he are'' varnade han mig. Vad pratar han om? Visst, han har känt Connor längre än mig, men Connor var inte sådär. Han var snäll. Och så såg han bra ut, vilket var ett plus.

''Dont worry, curly. I think it's you who take Connor wrong'' blinkade jag. Jag vinkade hejdå till Harry och gick ut. Ute möttes jag av en varm sommarbris. Det blåste varma vindar. Jag gick mot riktningen mot kafét som inte var så långt borta. Trots att det var längesen jag var här, så hade jag inte glömt bort stället. Precis som förut kan jag stället som handen i handsken.

 

En väntande Connor stog lutad mot den korta grinden runt kafét. Han såg bra ut, som vanligt då. När han kollade upp från marken och mötte min blick brast han ut i ett snett leende. Jag gick fram mot honom med bestämda steg.

''Hello there gorgeous'' flirtade han. Jag log som svar. Han tog tag i min hand och vi gick in i kafét. Där inne var det svalt och fräscht. Vi gick fram mot kassörskan.

''Hi Connor, long time we seen eachother, wasn't it?'' hälsade kassörskan på Connor. Tydligen kände dem varandra. Han svarade artigt på henne och skulle precis beställa när jag kände hur det vibrerade i fickan.

''Just a sec'' ursäktade jag mig och fiskade upp min telefon. ''Hello? It's Erin'' svarade jag. Det var mamma, hon skulle bara se vad jag gjorde och berätta att dem kommer hem lite senare för att dem hade blivit inbjudna till ett cocktailparty. Vi sa hejdå och jag la på. Ur ögonvrån såg jag hur kassörskan lekte med Connors fingrar och flörtade diskret med honom. Smidigt gick jag tillbaka till dem och slingrade min arm runt Connors så att kassörskan skulle se det. Jag lutade mitt huvud mjukt mot hans axel och log.

''So what did you order?'' frågade jag honom.

''I know that you like muffins, you told me yesterday, so I orderd you a muffin and a cola?''

''Great!'' sa jag och kysste honom lätt på kinden. Jag kunde se hur en irriterad min spred sig i hennes ansikte. Jag log nöjt för mig själv.

Bartendern log mot mig. ''Aren't you Harry Styles?'' frågade hon nyfiket samtidigt som hon blandade våra drinkar.

''You know, the Harry Styles'' fortsatte hon. Jag skrattade åt henne. Jag hade vant mig vid uppmärksamheten från kändiskapet. Det hade jag gjort för länge sedan, men det kändes ändå lite konstigt på sätt och vis. ''Maybe, maybe not'' svarade jag henne. Hon fnittrade. ''Here are your drinks'' sa hon och räckte fram drinkarna. Jag tackade och fortsatte tillbaka till Connor. Han stog och pratade med två tjejer i korta klänningar. Förvånade mig inte direkt. Jag har inget emot Connor, men jag ville inte träffa honom. Inte nu när Erin var här, han skulle ta henne ifrån mig. Som han alltid gjort.

En av tjejerna med rött hår gav Connor en vit liten lapp med hennes number på. Han mötte min blick och blinkade. Jag skrattade åt honom ljudlöst. Falskt. Han skulle inte ringa henne. Han skulle ge henne falska förhoppningar och sen göra samma sak med en annan desperat tjej. Jag suckade för mig själv.

Jag gav Connor två av drinkarna. Connor gav den rödhåriga tjejen en sista blick och följde sedan efter mig. ''Did you see what a chick I got?'' sa han glatt. Jag himlade med ögonen. ''Yeah'' svarade jag kort. Han kollade på mig med ett höjt ögonbryn. ''And what's your problem, mate'' frågade han. Jag bredde på ett falskt leende och skrattade bara åt honom. Vi var tillbaka vid Gemma och Erin. Erin satt bredvid Gemma på den avlånga skinnsoffan. Hon viskade henne något, som svar skrattade Gemma och viskade något tillbaka. Erin fnittrade sitt vanliga underbara fnitter och kastade undan en blond hårslinga från hennes ansikte. Jag satte mig ner bredvid henne och ställde ner drinkarna på bordet. Min arm la jag runt henne. Jag lutade mig fram mot henne och viskade: ''You wanna...'' mer hann jag inte tills Connor avbröt mig. Jag kollade irriterat på honom.

''Erin, babe, you wanna dance?'' frågade han med sin flörtiga charm. Jag kände hur ilskan snart for ut ur mig. Gemma gav mig en lugnande blick. Hon visade med blicken att jag skulle kolla på Erin. Hon såg tveksam ut, skulle hon säga ja till Connor? Det skulle hon väl inte, hon känner ju inte killen! Till min förvåning nickade hon och reste sig upp smidigt. Ilskan mjuknade bort, istället kom besvikenheten ifatt. Erin kastade en nervös blick mot mig. Jag undgick att möta den. Jag ville inte, inte nu. Connor och Erin försvann ut på dansgolvet, nu kunde man bara se deras skuggor dansa. Gemma flyttade sig närmre mig. ''You can go home if you want'' sa hon till mig. Jag kollade på henne med en ledsen min. ''Are you sure?'' frågade jag osäkert. Hon skrattade åt mig. ''Mhm, go''. Jag nickade tacksamt och satte på mig min jacka och gick ut ur den svettiga klubben.

 

 

När jag kom ut möttes jag av en kall blåst. Det var skönt, där inne var det så varmt. Bakom mig hörde jag några klackar springandes. ''Harry!'' ropade någon. Jag vände mig om och möttes av ett brett leende. Det var bartendern. ''You must think I'm a creep, but I saw how sad you were, and, ehm.. I just wanted to check if you were okey'' sa hon. Hon hade bytt om från bartender kläderna och hade nu satt på sig ett par jeans och ett vitt linne med ett halsband till. Över hade hon en svart skinjacka på. Hennes bruna hår var flätad i en sned fläta. Hon var söt. ''Thank you, I've been better. But thanks'' sa jag. Hon ställde sig bredvid mig och gick armkrok med mig. Det var alldeles tyst ute. Inga paparazzis. ''My name's Darlene. I'm from Texas. Me and my family moved here for a couple of years ago'' presenterade hon sig. ''Okey, my name's Harry. I'm from England. I've always lived here''. Hon skrattade åt mig. ''You suck'' sa hon och kramade om mig löst. ''Thank you, darling'' skämtade jag. Vi hade gått en långt bit nu och jag kände inte igen mig. Förvirrat kollade jag mig om. Hur kom jag hit? Haha.

''This is where I live'' sa Darlene. ''Before I go, can I get your number?'' frågade hon nervöst. Jag log upp mot henne och tog tag i hennes mobil och skrev in mitt nummer. ''Dont you dare give it to someone else'' sa jag skrattandes. ''Haha, I promise'' sa hon. Hon stog kvar en stund och kollade på mig. Snabbt men smidigt räckte hon sig fram mot mig och kysste mig. ''Night'' sa hon charmigt och sprang in in till hennes hus. Ensam stog jag kvar i mörket och log. Jag fiskade in min mobil och slog in Gemmas nummer.
Fem signaler gick tills hon svarade.

''Hey, Gemma, can you pick me up?'' sa jag och letade efter en vägskylt. ''I'm at Dancter street, 11'' sa jag när jag hittade vägskylten. ''Sure, just a question though'' sa Gemma. ''Where is Dancter street, 11?'' frågade hon. ''I have no idea'' sa jag och skrattade.